Foto till artikeln Så följer du handelsflöden med officiell statistik
Foto av Martin Hungerbühler på Pexels

Handelsbevakning

Så följer du handelsflöden med officiell statistik

Export är när svenska företag säljer varor eller tjänster till utländska företag eller konsumenter. Ett företag är svenskt om det är registrerat i Sverige och har stadigvarande verksamhet här.

Detta är en redaktionell pseudonym för publikationen, inte ett påstående om en oberoende verifierad personlig identitet. Ursprunglig redaktionell byline: Redaktionen Bevakning.

Vad visar officiell handelsstatistik?

Export är när svenska företag säljer varor eller tjänster till utländska företag eller konsumenter. Ett företag är svenskt om det är registrerat i Sverige och har stadigvarande verksamhet här. Alla inkomster från tjänsteförsäljning till utländska kunder räknas som export, oavsett var tjänsten utförs. SCB:s exempel: ett svenskt bussbolag som kör åt ett utländskt företag ingår i Sveriges tjänsteexport, vare sig färden går i Sverige eller utomlands.

Import är motsatsen: svenska företag eller konsumenter köper varor eller tjänster från utländska företag, oavsett var varan eller tjänsten levereras. En gräns: SCB:s statistik över utrikeshandel med varor fördelad på varugrupper och länder redovisar bara varor som passerar Sveriges gränser. Varustatistiken fångar därför inte en tjänst som ett svenskt företag utför utomlands, medan tjänsteinkomsten ändå räknas som svensk export. Sverige exporterar dessutom mer varor än tjänster.

Börja med helhetsbilden över tid

SCB redovisar export och import per år från 1982. Värdena anges i löpande priser och miljarder kronor. Serien börjar 1982 med export 208,5 och import 213,3; då var importen större än exporten.

År 2025 var exporten 3 582,4 miljarder kronor och importen 3 351,9 miljarder kronor. Enligt SCB överstiger exporten kostnaden för importen, vilket bidrar till svensk BNP.

Helårsvärdena ger referenspunkter för enskilda flöden: 2021 export 2 610,5 och import 2 388,3; 2022 export 3 207,6 och import 3 102,9; 2023 export 3 443,4 och import 3 253,6; 2024 export 3 565,2 och import 3 291,1.

Beloppen är i löpande priser, så ett högre kronbelopp ett år kan bero på prisutveckling snarare än större volymer. Jämför därför inte kronbelopp över tid utan den vetskapen. Uppgifterna kommer från betalningsbalansen och omfattar transaktioner för handel med varor och tjänster.

Följ flöden till och från länder och regioner

SCB:s tabell över export och import av varor per land visar värde i miljoner kronor, andel av totalen i procent och förändring i procent jämfört med motsvarande period året innan. Januari–juni 2026 var den totala varuexporten 1 082 606 miljoner kronor (+3 procent mot januari–juni 2025) och varuimporten 1 075 172 miljoner kronor (+8 procent).

Börja med regionnivån högst upp i tabellen. Europa stod för 813 857 miljoner kronor av exporten (75,2 procent, +6 procent) och 893 889 miljoner av importen (83,1 procent, +9 procent). EU27_2020 svarade för 607 434 miljoner kronor av exporten (56,1 procent, +7 procent) och 729 771 miljoner av importen (67,9 procent, +10 procent).

Afrika: export 23 337 miljoner kronor (2,2 procent, +13 procent), import 6 976 miljoner (0,6 procent, −19 procent). Raden ”Ospec. länder inom EU” (export 3 335 miljoner kronor) visar att en del EU-handel inte kan hänföras till ett enskilt land.

På landsnivå januari–juni 2026 var Tysklands export 111 797 miljoner kronor (10,3 procent, +5 procent) och import 167 034 miljoner (15,5 procent, +5 procent). Norge hade export 106 111 (9,8 procent, +5) och import 103 296 (9,6 procent, +13).

Nederländerna hade export 62 906 (5,8 procent, +24) och import 123 472 (11,5 procent, +23). Danmark hade export 76 901 (7,1 procent, +7) och import 71 623 (6,7 procent, +5).

Finland hade export 73 880 (6,8 procent, +10) och import 58 125 (5,4 procent, +12). Polen hade export 52 371 (4,8 procent, +20). Storbritannien och Nordirland hade export 56 414 (5,2 procent, −5) och import 38 756 (3,6 procent, +10).

Top 6 handelspartner i Sverige – Varuexport januari–juni 2026

  1. Danmark76 901 milj. SEK
  2. Finland73 880 milj. SEK
  3. Nederländerna62 906 milj. SEK
  4. Storbritannien och Nordirland56 414 milj. SEK

Bryt ner flödena på varugrupper

Kommerskollegiums sida om varugrupper gör det möjligt att granska exporten eller importen av en viss vara, eller jämföra olika varor. Statistiken bygger på SCB och Kommerskollegium. Bilar och lastbilar är det Sverige säljer mest av till resten av världen och står för knappt 15 procent av Sveriges totala varuexport.

Sverige importerar framför allt råolja och oljeprodukter, bilar och bildelar, livsmedel, el- och teleutrustning samt järn och stål. På exportsidan är transportmedel (lastbilar, bilar och bildelar) den vanligaste exportvaran. Sverige exporterar också raffinerad olja, maskiner, läkemedel, trävaror, papper samt järn och stål.

Importen sker dels av varor som inte går att producera här eller är mer kostnadseffektiva att importera, dels för att öka utbudet av varor på den svenska marknaden.

En definition: statistiken för respektive varugrupp är inte bortfallsjusterad, medan statistiken för total handel är bortfallsjusterad. Summerade varugruppssiffror kan därför avvika från totalbeloppet för samma period.

Andel av Sveriges varuexport januari–juni 2026 efter varugrupp

  • Transportmedel (bilar, lastbilar, bildelar)15
  • Läkemedel5
  • Trävaror4

Kombinera land och vara för konkreta flöden

Kommerskollegium har ingången ”Hitta handelsstatistik för ett land eller region” för att se vilka varor Sverige importerar från och exporterar till ett visst land. Arbetsgång: hämta först landets eller regionens totala varuhandel ur SCB:s landstabell. Läs andel och förändring mot motsvarande period året innan.

Tysklands importvärde på 167 034 miljoner kronor januari–juni 2026 ger en ram. Gå därefter in i landsingången och se vilka varugrupper som ligger bakom siffran.

Ett litet totalflöde kan på samma sätt visa sig innehålla en enskild varugrupp som är betydligt större än landets andel av den totala handeln antyder.

Tolka siffrorna rätt

I handel med andra EU-länder saknas uppgift om ursprungsland i statistiken över varuhandeln. Handelspartnern vid import är därför inte automatiskt varans ursprungsland: en vara som bokförs på ett EU-land kan ha sitt ursprung någon annanstans. Dra inte slutsatser om var en vara producerats utifrån partnerraden i tabellen.

Jämför alltid samma perioder – tabellen ställer januari–juni 2026 mot januari–juni 2025 – eftersom handelsflöden varierar över året.

Så följer du ett flöde steg för steg

  1. Bestäm om du följer en vara eller en tjänst, och om det gäller export eller import – de två mäts delvis olika.
  2. Välj land eller region i SCB:s landstabell. Läs totalvärde i miljoner kronor, andel i procent av totalen och förändring i procent jämfört med samma period året innan.
  3. Sätt flödet i ett historiskt sammanhang med helårsvärdena från 1982 och framåt. År 2025 var exporten 3 582,4 och importen 3 351,9 miljarder kronor i löpande priser.
  4. Byt till varugruppsnivå via Kommerskollegiums varugruppssida och välj samma vara, eller jämför flera varor med varandra.
  5. Vill du veta vilka varor som ligger bakom ett enskilt lands siffra, gå vidare till ingången ”Hitta handelsstatistik för ett land eller region”.

Så följer du ett handelsflöde steg för steg

  1. Bestäm om det är export eller import, och om det gäller varor eller tjänster
  2. Välj land eller region i SCB:s landstabell – se totalvärde, andel och förändring
  3. Sätt flödet i historiskt perspektiv med helårsvärden från 1982–2025
  4. Byt till varugruppsnivå via Kommerskollegiums varugruppsida
  5. För djupare insiktanvänd ”Hitta handelsstatistik för ett land eller region”

Mer från Handelsbevakning

Marknadsbevakning

Vilka indikatorer bör ingå i en marknadsbevakning?

En bevakning bör kombinera tre sorters indikatorer. Ledande indikatorer pekar framåt, till exempel nya beställningar inom tillverkningsindustrin. Samtidiga beskriver nuläget, till exempel BNP.