Så skiljer du KPI, KPIF och HIKP åt

KPI, KPIF och HIKP – skillnaden i korthet

Alla tre är prisindex för att mäta inflation. Inflation mäts oftast genom att ett prisindex visar hur prisnivån ändrats över en 12-månadersperiod. KPI är Sveriges vanligaste och mest kända prisindex och speglar hur mycket det kostar att leva i Sverige och hur kostnaden utvecklas över tid.

KPIF bygger på samma data och samma metod som KPI, men räknar inte med effekten av ändrade boräntor. HIKP är det harmoniserade indexet för konsumentpriser, som Eurostat mäter i de europeiska länderna för internationella jämförelser av inflationen.

Praktiskt hänger skillnaden på två saker: om hushållens boräntor påverkar mätningen och vem som använder måttet. KPI påverkas av boräntorna och visar konsumenternas faktiska kostnadsläge. KPIF håller ränteeffekten konstant och har varit Riksbankens målvariabel sedan 2017. HIKP tas fram av Eurostat för jämförelser mellan länder och har en annan konsumtionskorg än KPI.

KPI – vad en genomsnittlig svensk konsumtion kostar

SCB samlar varje månad in prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Urvalet är en representativ konsumtionskorg som speglar vad en genomsnittlig svensk konsumerar. Varorna och tjänsterna viktas efter hur mycket de köps: stora inköp väger tungt, små väger lätt.

Konsumenternas köp förändras över tid, och en gång om året uppdaterar SCB vilka varor och tjänster som ingår i mätningen. SCB vill mäta priset på samma varor och tjänster över tid. Därför bedömer SCB hur mycket av prisändringarna som beror på förbättrad kvalitet – till exempel bättre prestanda i en dator – och räknar bort den delen.

När priserna har sammanställts får man ett index för prisnivån som visar hur mycket det kostar att leva i Sverige: konsumentprisindex (KPI). För att undvika säsongseffekter, som jul- eller sommarreakampanjer, beräknas inflationen oftast som förändringen i KPI en viss månad jämfört med samma månad året innan. KPI inkluderar hushållens boräntor via räntesatsindexet.

KPIF – KPI med fast ränta och Riksbankens målvariabel

KPIF betyder konsumentprisindex med fast ränta. Det beräknas med samma data och samma metod som KPI, men utan att effekten av ändrade boräntor räknas med. Skillnaden mot KPI är att hushållens boräntor, räntesatsindexet, hålls konstant i KPIF. Precis som KPI är KPIF ett brett index som representerar vanliga inköp.

Riksbankens penningpolitiska mål är 2 procents inflation per år, mätt som den årliga procentuella förändringen i KPIF: prisnivån ska i genomsnitt öka med 2 procent jämfört med samma period föregående år. KPIF har varit Riksbankens formella målvariabel sedan 2017. SCB beräknar och publicerar både KPI och KPIF varje månad, och Riksbanken följer även förändringar i prisnivån från exempelvis månad till månad.

Viktiga siffror om inflation och mått

Varför Riksbanken lämnade KPI som mål

När Riksbanken höjer eller sänker styrräntan påverkas efterfrågan i ekonomin och därmed inflationen. Men styrräntan påverkar också hushållens boräntor, vilket i sin tur får effekter på KPI. Den effekten är övergående och ger en missvisande bild av hur inflationen påverkas av styrräntan. Den kortsiktiga effekten på KPI av exempelvis en räntehöjning får dessutom motsatt effekt på längre sikt.

Sambandet mellan KPI-inflationen och styrräntan gjorde penningpolitiken svårare att kommunicera och försvårade internationella jämförelser av inflationsutvecklingen. Det riskerade också att minska förtroendet för inflationsmålet. Därför gick Riksbanken över till KPIF som formell målvariabel 2017.

Tidigare var KPI målvariabel, främst för att det var det mest kända måttet på inflationsutvecklingen i Sverige. Riksbanken kompletterar analysen med andra inflationsmått, men målet är KPIF. Nivåskillnaden mellan KPI och KPIF ökade under 2022 och ledde till en diskussion om vilket mått som bör tillämpas.

Fördelar och nackdelar med KPIF jämfört med KPI

HIKP – måttet för jämförelser mellan länder

HIKP – det harmoniserade indexet för konsumentpriser – mäts av Eurostat i de europeiska länderna för internationella jämförelser av inflationen. Liksom de andra måtten är det ett brett index för vanliga inköp. Konsumtionskorgen i HIKP utgör cirka 85–90 procent av konsumtionskorgen i KPI.

Skillnaderna mot KPI ligger i vad som ingår. Jämfört med KPI ingår inte räntekostnader för egna hem, boendekostnad i bostadsrätt, fastighetsskatt, avskrivningar, villaförsäkring eller lotterier. I HIKP, men inte i KPI(F), ingår däremot äldreomsorg, sjukhusvård och vissa finansiella tjänster. Framför allt är det boende- och ränteposterna som behandlas olika, medan HIKP i stället fångar vissa vård- och finanstjänster.

Vilket mått ska du egentligen titta på?

Vilket mått du ska använda beror på syftet. KPI återspeglar inflationen bäst, det vill säga konsumenternas kostnader. KPIF är ett bättre beslutsunderlag för Riksbanken och styr penningpolitiken. HIKP ska användas när Sverige jämförs med andra länder, eftersom Eurostat mäter det harmoniserat i de europeiska länderna.

Det finns även varianter av måtten. KPIF-XE exkluderar energipriser och har blivit aktuellt i samband med de höga energipriserna. Vilket prisindex som är intressant beror på det ekonomiska läget: när energipriserna rör sig kraftigt ger ett mått utan energiposter information som KPIF inte ger.

Hur vanligt är varje prisindex i praktiken?