Vad driver prisförändringar i svensk detaljhandel?

Inflation är en takt, inte en prisnivå

Inflation är ökningstakten, inte prisnivån. Sjunkande inflation betyder att priserna stiger långsammare – inte att de återgår till tidigare nivåer. Att priser stiger över tid är varken ovanligt eller onaturligt.

Sveriges Riksbank har ett mål om cirka 2 procents årlig inflation. Viss inflation anses nödvändig för långsiktig ekonomisk tillväxt.

Sedan 2019 har konsumentpriserna på livsmedel stigit med 31 procent. Som mest steg de med 21 procent i årstakt i början av 2023. Även om inflationstakten dämpas ligger prisnivån kvar på den högre nivån.

Prisförändringar i detaljhandeln följs genom Konsumentprisindex. SCB redovisar även HIKP för jämförelser inom EU. Matprisinflationen uppgick till 4,3 procent under 2025.

Energi, transporter och leverantörsavtal håller priserna uppe

Energi, transport och råvaror drev upp matpriserna under den höga inflationen. De har stabiliserats men ligger kvar på en hög nivå. När kostnaderna slutar stiga i stället för att falla försvinner inte den högre kostnadsnivån.

Butikspriser på mat styrs av avtal mellan leverantör och butik. Avtalen kan låsa priser under en period, så butikspriserna följer inte omvärldsförändringar direkt. Butikspriset kan därför ligga kvar högt även när inköpspriserna slutat öka. Bland aktörerna finns Ica, Coop, Axfood och Lidl.

Dagligvaruhandeln har drygt 3 100 butiker och sysselsätter cirka 110 000 personer. Ica, Axfood och Coop står tillsammans för drygt 90 procent av försäljningen. Axfoods marknadsandel uppskattas till cirka 25 procent under 2025.

Lågprissegmentet växer snabbare än marknaden. Under 2019–2024 var den årliga genomsnittliga tillväxten cirka 10 procent, mot marknadens cirka 5 procent. Willys är den ledande aktören i lågprissegmentet.

Branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel samlar Axfood, Coop, ICA, Lidl och Livsmedelshandlarna. Under 2025 växte dagligvarumarknaden med 4,5 procent och försäljningen exklusive moms uppgick till cirka 315 miljarder kronor.

E-handeln står för 4,2 procent av marknaden under 2025. Hemleverans representerar en något större andel av omsättningen än upphämtning i butik.

Kronan, importen och omvärlden

När kronan försvagas blir importen dyrare i kronor – både färdiga livsmedel och insatsvaror som råvaror och förpackningar – vilket bidrar till den allmänna prisuppgången. Samtidigt ökar utländsk efterfrågan på svenska livsmedel, eftersom de blir relativt billigare för utländska köpare. Det ökar exportefterfrågan och kan dra upp priset även på den svenska marknaden.

Omvärldens inflation spelar också roll. Enligt SCB:s Statistiska perspektiv Nr 1 2025 vände svensk inflation upp något i oktober och november, enligt HIKP. Även i EU och USA steg inflationen under samma period.

Hushållen byter varor när priserna rör sig

När livsmedelspriserna steg kraftigt under senare år valde hushållen att köpa relativt mindre av det som blivit relativt dyrare – och tvärtom. Substitutionen påverkade livsmedelsinflationen något mer under 2022 och 2023 än tidigare under 2000-talet, men effekterna har varit marginella.

Ett exempel: under 2022 och 2023, när inflationen tog fart, minskade hushållen inköpen av dyrare ekologiska varor till förmån för billigare icke-ekologiska.

Volymerna sjönk samtidigt. Som mest sjönk volymen med 8 procent i årstakt under 2022.

Nedgången speglar inte bara att hushållen konsumerade mindre mat räknat i liter mjölk eller kilo pasta, utan också ett förändrat konsumtionsbeteende. Befolkningen ökade med 2 procent mellan 2019 och 2023, vilket innebär att konsumtionen per capita i princip stått stilla sedan 2019.

Substitutionssiffrorna bygger på Konsumentprisindex och nationalräkenskaperna. De visar att hushållen köpte relativt mindre av det som blivit relativt dyrare. Effekterna på livsmedelsinflationen var marginella.

Utveckling av livsmedelspriser och konsumtion i Sverige 2019–2023

Effektivisering dämpar livsmedelsandelen

Enligt SCB lägger svenska hushåll i dag cirka 13 procent av sina totala utgifter på livsmedel och alkoholfria drycker. Det motsvarar ungefär 55 000 kronor per hushåll och år.

Andelen har minskat avsevärt över tid. 1952 utgjorde livsmedelskostnaderna 33 procent av hushållens inkomster. I början av 1900-talet var andelen hela 44 procent.

Effektiviseringar i livsmedelskedjan – teknologiska framsteg, storskaliga butikskoncept och förbättrad logistik – har bidragit till en relativt gynnsam prisutveckling på livsmedel. Därför utgör matkostnaderna en mindre del av hushållens totala utgifter.

Stigande inkomster och förändrade konsumtionsmönster har också spelat in. Svenska hushåll lägger i dag en större del av sina utgifter på boende, transporter och fritidsaktiviteter.

Internationellt ligger Sverige i linje med jämförbara EU-länder. I Sverige går en något lägre andel av hushållens utgifter till livsmedel (12,8 procent) än EU-snittet (13,6 procent). Enligt Eurostat utgör livsmedel cirka 10–12 procent av hushållens konsumtionsutgifter i till exempel Danmark, Frankrike och Tyskland.

Effektivisering i livsmedelskedjan – jämförelse över tid