Konsumentbeteende i Sverige: metoder för att följa efterfrågan

Varför följa efterfrågan i ett digitaliserat Sverige?

Att följa hushållens efterfrågan ger tidiga signaler om vart konsumtionen är på väg. Sverige har goda förutsättningar: ekonomin och särskilt betalningsmarknaden är högt digitaliserade. Därför kan försäljning och konsumtion mätas via nya datakällor.

Från 2025 planerar SCB att publicera veckostatistik över hushållens konsumtion, huvudsakligen baserad på korttransaktioner. Transaktionsdata gör statistiken snabbare och mer högfrekvent än i dag.

Från konsumentkorg till transaktionsdata: hur mätningen har förändrats

Sedan 1950-talet har hushållens konsumtion mätts årligen via en konsumentkorg av varor och tjänster. Korgens innehåll speglar både konsumtionen och samhället och tidens värderingar.

I början av 1950-talet stod mat, dryck, kläder och skor för över 50 procent av hushållens utgifter, och sortimentet var begränsat. På 1960-talet var livsmedel och dryck ungefär 40 procent av konsumentkorgen. Femtio år senare var korgen mer komplex och varierad, och gränsen mellan varor och tjänster hade suddats ut.

Mätmetoderna har samtidigt förändrats. Under de senaste 10–15 åren har SCB alltmer ersatt direktinsamling från företag och hushåll med administrativa data. Manuella moment har delvis bytts mot automatiserade källor.

I KPI har traditionell prisinsamling ersatts av kassaregisterdata för mer än en tredjedel av varukorgen; för livsmedel bygger prisinsamlingen i dag helt på kassaregisterdata. Även skattningen av resevalutan i utrikeshandeln med tjänster bygger numera på betalkortsdata.

Korttransaktioner som indikator på hushållens konsumtion

Transaktionsdata från kortinlösare eller kortutgivare gör det möjligt att skatta en stor del av värdet på köp i Sverige. År 2023 uppgick transaktionsvärdet från de kortinlösare som avser hushållskonsumtion till 1 288 miljarder kronor – nära hälften av den ändamålsfördelade hushållskonsumtionen i nationalräkenskaperna.

Kortutgivarna fångade transaktioner för omkring 1 100 miljarder kronor 2023. Av dessa avsåg 1 044 miljarder kronor köp med privat kort, vilket motsvarar cirka 40 procent av den ändamålsfördelade konsumtionen i nationalräkenskaperna. Kortköp i utlandet uppgick samma år till 158 miljarder kronor.

Transaktionsdata är detaljerade. Statistiken kan delas upp på bransch och sektor, och köp med privat kort kan skiljas från företagskort – en uppdelning som är viktig i nationalräkenskaperna.

Kortinlösarna fångar dessutom alla betalningar i svenska butiker och hos företag i Sverige, oavsett kortutgivare. Att antalet kortinlösare är litet underlättar insamlingen.

Hushållskonsumtion i Sverige: Värden 2023

Veckostatistik: snabbare signaler om efterfrågan

Från 2025 planerar SCB att publicera veckostatistik över hushållens konsumtion. Den bygger huvudsakligen på korttransaktioner och tas fram i ett EU-finansierat projekt.

Redan i dag hämtar SCB data från ett antal kortinlösare, och förhoppningen är att fler betalningsaktörer ska lämna uppgifter. Den höga frekvensen gör det möjligt att följa försäljningstoppar.

Kortdatastatistiken visar att hushållskonsumtionen är som störst under påsk och jul. År 2023 hade de två dagarna före julafton årets högsta försäljning. Enligt SCB:s senaste data syns ännu ingen tydlig vändning i konsumtionen.

Eftersom publiceringen sker innan alla beräkningsmetoder och modeller är fullt utvecklade, bör statistiken ses som under uppbyggnad. Metoden kan förändras under kommande år.

Att kombinera datakällor för bättre täckning

Kortdata täcker en stor del av konsumtionen, men inte hela. Resten skattas delvis via fakturaköp, som omfattar bland annat boende och bilar och utgör en betydande del. Kontantbetalningarna är betydligt mindre. År 2023 uppgick fakturaköpen till 1 026 miljarder kronor (en utveckling med 2,8 procent), medan kontantskattningen var 143 miljarder kronor (3,5 procent).

Huvudkällan för hushållens konsumtion är undersökningen Företagens ekonomi (FEK), med försäljningsinformation från Sveriges samtliga företag uppdelad på produkter och branscher. För livsmedel och drycker används Livsmedelsförsäljningsstatistiken.

Tillsammans ger dessa källor information om 100 av de 140 ändamål som nationalräkenskaperna räknar på och står för 70 procent av hushållskonsumtionens totala värde. År 2021 uppgick hushållskonsumtionen i nationalräkenskaperna till totalt 2 322 miljarder kronor.

De återstående 40 ändamålen bygger på andra underlag, och vissa beräknas med modeller. Det gäller bland annat boendekostnader, energiförbrukning, hälso- och sjukvård, omsorg, finansiella tjänster och illegal konsumtion.

Andel av hushållskonsumtion i nationalräkenskaperna

Digitaliseringens roll: it-användning, e-handel och nya data

Digitaliseringen påverkar både hushållens konsumtionsmönster och möjligheterna att mäta efterfrågan. SCB:s statistik över befolkningens it-användning belyser privatpersoners tillgång till och användning av it, exempelvis dator och internet i hemmet, bland annat utifrån ålder. Undersökningen är gemensam för EU-länderna och gör det möjligt att jämföra Sverige med andra EU-länder via Eurostat.

För företag finns statistik om it-användning, med uppgifter om tillgång till och användning av informationsteknik. Där ingår e-handel, sociala medier, big data och molntjänster.

SCB redovisar även företagens it-utgifter – utgifter och investeringar i hård- och mjukvara inom företagssektorn – i en årlig urvalsundersökning som främst redovisas efter storlek och näringsgren. Tillsammans visar undersökningarna hur digitaliseringen sprider sig i ekonomin – och därmed var nya datakällor för att följa efterfrågan kan uppstå.

Digitalisering och it-användning i Sverige – jämfört med EU

Koppling till nationalräkenskaper och konsumentprisindex

Den nya konsumtionsstatistiken ska kunna användas som underlag för beräkningarna av hushållens konsumtion i nationalräkenskaperna och för vägningstalen i KPI. Nationalräkenskapernas nuvarande beräkningar har inte setts över på flera år, vilar på en mängd olika datakällor och behöver både bättre kvalitet och högre detaljeringsgrad.

KPI har redan i dag ersatt traditionell prisinsamling med kassaregisterdata för mer än en tredjedel av varukorgen, och prisinsamlingen för livsmedelskonsumtionen bygger helt på kassaregisterdata. Arbetet med de nya källorna sker i projektet ämnesdesignbordet för hushållens konsumtionsutgifter (ÄDB HUKO), där kompetenser från flera delar av SCB medverkar.

Utmaningar och praktisk tolkning av högfrekevent data

Högfrekvent statistik som veckostatistik är förknippad med större osäkerhet än kvartals- och årsstatistik. Eftersom metoderna fortfarande utvecklas och publiceringen sker innan alla modeller är färdiga, bör veckosiffrorna läsas som indikationer snarare än exakta nivåer. Dessutom täcks vissa konsumtionsområden av modellberäkningar i stället för direkta data.

Kombinera därför kortdata med fakturaköp, kontantskattning och EU-gemensamma undersökningar via Eurostat. Kortdata fångar nära hälften av hushållens konsumtion och kan delas upp på bransch och över tid, medan fakturaköp och kontantskattning bidrar med andra delar.